Otur på högnivå?
Jag börjar skönja en viss rad av otur som förföljer mig.
Först blev min yngsta dotter sjuk, i en väldigt ovanlig sjukdom, det finns bara ca 200personer i hela världen som har den.
Sen blev jag gravid, läkarna ville att jag skulle göra abort först eftersom de inte visste hur alvarligt sjuk min dotter var och sjukdommen är ärftlig så det finns en risk på 25% att den nya bebisen också kommer drabbas. Efter ca 3månader iaf insåg läkarna att dottern har en mildare grad och vi fick deras samtycke. (för mig spelade det ingen jätte roll, jag tänkte inte göra abort ändå).
Ungefär 4månader efter beskedet om sjukdommen, och vi hade börjat anpassa oss efter det och den vanliga vardagen var igång igen, kom nästa överaskning.
Huset som vi hade köpt bara veckorna innan dottern blev sjuk, nu ca 4månader sen, läckte in vatten från taket. Taket som byttes för 2år sen täcks inte av försäkringen eftersom den har en egen hos takläggaren. Men takläggaren tycker inte det är hans fel att det läcker. Så efter en lång rad olika uppborrade hål i taket och ytterligare 2månader efter första läckan, har inte kunnat fastställas vem som ska stå för kostnaden. Vi yrkar på både dolt fel, eftersom förra ägaren visste om det och hade tapetserat över det och att takläggaren gjort fel. Men vilken process och det känns inte som man kommer någonvart alls *suck*. Vi har nu gjort allt vi kunnat och hela situationen hänger i luften, om kostnaden faller på oss eller dolt fel. Vilken tur att man betalar sitt försäkringsbolag höga summor pengar för att inte ens få råd om hur man ska gå tillväga, för att det inte ligger hos dom. Ynkligt.
Sen råkade det hända en insident på jobbet, vi glömde släcka ett ljus i advents tiderna och ljusstaken bran ner. Ingen blev skadad, men polisen kom först till platsen så en polisanmälan gjordes och jag och en kollega blev polisanmälda. Vi blev polisförhörda några veckor senare och fick veta att det kunde leda till 6månaders fängelse eller böter. Där kan jag säga att jag mådde riktigt dåligt. Där hade inte funnits någon möjlighet att betala några böter så det hade fått bli fängelse. I alla fall, för ca 2veckor sedan lade åklagaren ner fallet, vi blev helt friade! dom ansåg att det var ett misstag och inte allmän fara.
Sen händer lite "små" saker runt omkring. Våran diskmaskin gick sönder, men det gör inget, det är ganska rogivande att diska. Några dagar senare, min dator total kraschade, finns ingen möjlighet att rädda. Och sist, men för mig, inte minst, min kamera bara slutade fungera, något tekniskt fel. Det finns inget jag kan göra med den, utan måste köpa en ny.
Här borde ju även läggas till att precis när vi fått lånelöftet för huset och betalat insatsen så fick min man sparken från sitt jobb, med omedelbar verkan.
De flesta av problemen löser sig efter hand. Min man fick chansen att starta eget, något som han inte vågade innan. Min dotter är "allergisk" mot solljus, men hon mår bra så länge hon inte blir utsatt för den, det är lite svårt att anpassa sig efter, men det är inte omöjligt, sommaren kommer bli värre, men just nu är det vinter. Dator kan jag leva utan, jag har en laptop, funkar lika bra. Diskmaskin är bara onödig lyx, visst går det lika bra att diska för hand. Kamera vill jag gärna köpa en ny, det är så mycket lättare att minnas när barnen var små om man har korten som minns åt än när minnet börjar bli lite så där. Men med ekonomin just nu, får den nog tyvär vänta lite. Nytt tak, nödvändig dränering och total rivning av insidan av källaren (mögel) så kommer kamera ganska långt ner på listan.
Det är allt som hänt mig det senaste halvåret.. nu går jag runt och undrar om turen ska vända eller om jag får leva med oturen runtomkring för att jag har tur i kärlek. Men hur man än ser det, så har jag ju tur i oturen iaf.
Först blev min yngsta dotter sjuk, i en väldigt ovanlig sjukdom, det finns bara ca 200personer i hela världen som har den.
Sen blev jag gravid, läkarna ville att jag skulle göra abort först eftersom de inte visste hur alvarligt sjuk min dotter var och sjukdommen är ärftlig så det finns en risk på 25% att den nya bebisen också kommer drabbas. Efter ca 3månader iaf insåg läkarna att dottern har en mildare grad och vi fick deras samtycke. (för mig spelade det ingen jätte roll, jag tänkte inte göra abort ändå).
Ungefär 4månader efter beskedet om sjukdommen, och vi hade börjat anpassa oss efter det och den vanliga vardagen var igång igen, kom nästa överaskning.
Huset som vi hade köpt bara veckorna innan dottern blev sjuk, nu ca 4månader sen, läckte in vatten från taket. Taket som byttes för 2år sen täcks inte av försäkringen eftersom den har en egen hos takläggaren. Men takläggaren tycker inte det är hans fel att det läcker. Så efter en lång rad olika uppborrade hål i taket och ytterligare 2månader efter första läckan, har inte kunnat fastställas vem som ska stå för kostnaden. Vi yrkar på både dolt fel, eftersom förra ägaren visste om det och hade tapetserat över det och att takläggaren gjort fel. Men vilken process och det känns inte som man kommer någonvart alls *suck*. Vi har nu gjort allt vi kunnat och hela situationen hänger i luften, om kostnaden faller på oss eller dolt fel. Vilken tur att man betalar sitt försäkringsbolag höga summor pengar för att inte ens få råd om hur man ska gå tillväga, för att det inte ligger hos dom. Ynkligt.
Sen råkade det hända en insident på jobbet, vi glömde släcka ett ljus i advents tiderna och ljusstaken bran ner. Ingen blev skadad, men polisen kom först till platsen så en polisanmälan gjordes och jag och en kollega blev polisanmälda. Vi blev polisförhörda några veckor senare och fick veta att det kunde leda till 6månaders fängelse eller böter. Där kan jag säga att jag mådde riktigt dåligt. Där hade inte funnits någon möjlighet att betala några böter så det hade fått bli fängelse. I alla fall, för ca 2veckor sedan lade åklagaren ner fallet, vi blev helt friade! dom ansåg att det var ett misstag och inte allmän fara.
Sen händer lite "små" saker runt omkring. Våran diskmaskin gick sönder, men det gör inget, det är ganska rogivande att diska. Några dagar senare, min dator total kraschade, finns ingen möjlighet att rädda. Och sist, men för mig, inte minst, min kamera bara slutade fungera, något tekniskt fel. Det finns inget jag kan göra med den, utan måste köpa en ny.
Här borde ju även läggas till att precis när vi fått lånelöftet för huset och betalat insatsen så fick min man sparken från sitt jobb, med omedelbar verkan.
De flesta av problemen löser sig efter hand. Min man fick chansen att starta eget, något som han inte vågade innan. Min dotter är "allergisk" mot solljus, men hon mår bra så länge hon inte blir utsatt för den, det är lite svårt att anpassa sig efter, men det är inte omöjligt, sommaren kommer bli värre, men just nu är det vinter. Dator kan jag leva utan, jag har en laptop, funkar lika bra. Diskmaskin är bara onödig lyx, visst går det lika bra att diska för hand. Kamera vill jag gärna köpa en ny, det är så mycket lättare att minnas när barnen var små om man har korten som minns åt än när minnet börjar bli lite så där. Men med ekonomin just nu, får den nog tyvär vänta lite. Nytt tak, nödvändig dränering och total rivning av insidan av källaren (mögel) så kommer kamera ganska långt ner på listan.
Det är allt som hänt mig det senaste halvåret.. nu går jag runt och undrar om turen ska vända eller om jag får leva med oturen runtomkring för att jag har tur i kärlek. Men hur man än ser det, så har jag ju tur i oturen iaf.
Kommentarer
Trackback